Nu är det inte lång tid kvar för mig här i Änglarnas stad. Känns bra, på gott och ont. Skönt att allt jobbigt pluggande är över, all stress över att klara av uppgifter och prov. Kommer snart ifrån den förorenade stadsluften, skitiga bussar som tvärbromsar vid varje stop, ”snubbel-trottoarer” som skadar tår, höga depositioner och det allmänt ”krångliga” systemet om man inte har ett security-number i USA.
Jag lämnar staden som för det mesta värmer mig med sin underbara sol och det behagliga klimatet, det stora havet och den enorma ”Baywatch” stranden. Underbara trivsamma Third Street där fredags eftermiddagarna tillbringats. Westwood, mitt andra hem, med alla dess hemtrevliga restauranger inom gångavstånd och världens mysigaste bio. Hollywood med sitt enormt populära uteliv där kändisar dyker upp när man minst anar det, och Walk of Fame, den finaste trottoar jag spatserat runt på i mina tiocentimeter-höga-klackar. Beverly Hills och dess lyx jag inte riktigt kunnat unna mig mer än att beundra och bevara i mitt minne, en lyx i sig.
Los Angeles, du var staden jag beundrade på så långt avstånd under så många år. Du är staden som visade sig vara allt annat än vad jag trott, en stad med lika mycket lyx som fattigdom. Jag har fått se en glimt av båda världar då det är svårt att undvika, människor levandes så nära inpå vartannat och ändå så olika, vissa räknas… andra inte. Ett paradis där allting är möjligt, ett paradis där allting kan gå förlorat?
Hem till ett vintrigt kallt Sverige och välbekanta lilla Klippan. På med stickiga ulltröjor, fodrade vinterkängor och tjocka vinterjackan. Slappa framför TV:n med en stor kopp varm choklad och blandgodis från ICA. Fredagsmys med tacos, vin och glada vänners sällskap. Upp och skrapa bilrutorna tidigt för att komma i tid till jobbet. Den långa kalla vintern väntar där hemma, och jag ska på något sätt anpassa mig och stå ut med kylan ännu en gång.Sverige, ett land jag alltid trivts i men alltid velat åka ifrån. Sverige, ett land jag lämnade men alltid kommer vilja återvända till i slutendan.
Vill passa på att tacka alla ni som har gjort den är resan till en oförglömlig upplevelse (ni vet vilka ni är!). Tack! I had the time of my life...
Don't dream your life, live your dream!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar